Tydligen är världen fortfarande galen, för min vecka har då varit SJUK!!!
Det är faktiskt jobbet det handlar om den här gången så jag ska inte gå in på detaljer (det är ju det där med tystnadsplikten...).
Men det jag kan säga är att jag 5 minuter i 8 i måndags fick sms om jobb på en skola i en hel vecka. Jag hann inte dit förrän till 09:00; efter en halvtimmes vimsande fram och tillbaka i lokalerna för att hitta rätt.
In ramlar jag, svettig och stressad som en gnu, och får instruktioner om vad som ska göras i två korta meningar. Jag skulle alltså inte jobba som lärare som jag trodde, utan som resurs. Sen har veckan bestått av stress, stress och mera stress. Jag har knappt haft en lugn stund och kaffepaus var det inte tal om!
Nåja, det är väl inte så farligt, jag är van vid en viss stress (tidsplanering, vad är det?!Jag somnar väl i soffan när jag kommer hem istället, det är mycket bättre) och ungarna är fina, men personalen!!!
Asså, ja, visst, jag är vikarie, och behöver absolut inte veta ALLT (läs: jag engagerar mig inte så mycket i nån klass) som försiggår i klassen/gruppen/med individen, men jag vill gärna veta vissa saker: Vad exakt är det jag ska göra? Vem är det jag vickar för? Vem/vilka är det jag ska jobba med? Hur ser schemat ut? Osv, osv....
Sen kan man väl säga att just det här stället har riktigt många elever med speciella behov, och jag vill gärna veta vilka strategier som de brukar använda och som funkar på dessa elever (eftersom det var de jag skulle jobba med, tydligen), men inte ett ord har jag fått veta. Jag är inte specialpedagog eller personlig assistent!Jag har ju för h-vete inte ens en lärarexamen!
Sen kan jag tycka att det inte är riktigt snyggt gjort att ta in nån som ska vara en vecka, och sen inget mer. Det verkar inte som att eleverna fattat det heller, för idag verkade många av dem ta för givet att jag skulle komma tillbaka nästa vecka.Och gissa om de blir förvirrade nästa vecka när den lärare de haft hittills inte kommer att vara där. Istället är det nån jag aldrig träffat, så frågar de efter mig (kanske mest en önskedröm från min sida) vet hon inte vem de pratar om!
Listan kan göras LÅNG på saker som inte står rätt till där och jag gillade inte hur jag blev behandlad av personalen. Jag blev inte presenterad för eleverna i måndags, och inte fick jag säga hejdå idag heller. Jag fick ingen feedback på nånting och inte fick jag ge nån feedback på vad som hänt heller. När jag försökte blev jag nedtystad och avfärdad.
Jag funderade på att skicka mail till vikarieförmedlingen och säga att jag inte vill tillbaka dit nåt mer, men det funkade så bra med klassen idag och ungarna var så himla fina så jag fick ont i hjärtat av tanken. Jag bestämde mig för att avvakta lite. Det är ju trots allt bara början av terminen och dammet har väl inte lagt sig riktigt än, så vi får väl se. De kanske inte ens vill ha mig tillbaka, de verkar mest tycka att jag sög.
Så vi får väl se vad som händer med detta i framtiden.
fredag 31 augusti 2012
fredag 17 augusti 2012
Har hela världen blivit galen?!
Eller är det jag som är helt lost?Det känns då som så iaf.
Träffade Glidarn och Den Nya i helgen (utan barnen). Fick för första gången en glimt av vem hon egentligen är. Alltså, hon som person, inte mamman eller flickvännen. Glidarn blev bara full och ville sova som vanligt, nåt jag och L pratade vitt och brett om sen. Jag höll fast vid det jag brukar säga: hans mamma har släppt allt föräldraansvar och bryr sig mer om sitt älskade vin än om sina barn och deras problem. Glidarn har ju seriösa alkoholproblem, men hon fattar nada, för hon har lika grava problem själv. Hon lever i nåt slags förnekelse; hon vet hur illa det är med Glidarn egentligen, men hon låtsas som ingenting och dricker mera vin istället.
Det är mycket med den familjen som är skevt och snart måste jag försöka säga ifrån åt Glidarn. Han kan inte bete sig på det här viset och ha ansvar för två små barn.
Hursomhelst, det var egentligen inte det jag skulle berätta. På söndan satt vi ute och pratade bara vi 4, och jag berättade för Glidarn och Den Nya vad som hänt med Målartjejen och Skogshuggarn. De skrattade mest och skakade på huvet och Glidarn försäkrade oss att Målartjejen ju inte är långsint, så det skulle nog gå över.
I onsdags ringde Glidarn till L och berättade att han pratat med Målartjejen om det som hänt och hon hade sagt nåt i stil med att: "Ja, det var ju tråkigt att det blev som det blev, och ja, jag kanske skulle prata med L, men ber han inte om ursäkt då slänger jag fan på luren!"
Jag höll på att storkna när jag hörde det!Att jäntan har mage!L blev också förbannad; "nu kan jag ju då absolut inte ringa dit!Ska JAG be om ursäkt för att HON var otrevlig och bar sig illa åt?!"Vi pratade om det fram och tillbaka, och vi kom fram till att han absolut inte har nåt att be om ursäkt för. HON ska be honom om ursäkt och sedan mig. Sen kanske jag kan tänka mig att be henne om ursäkt för att JAG blev otrevlig, men inte har då L gjort nåt som han behöver ursäkta sig för. Jag sa åt honom att ringa henne: "ring och försök ta reda på hur hon ser på saken, för uppenbarligen har hon en helt annan bild av vad som hände än du och jag."
Detta var i onsdags.Jag hade precis kommit hem från mormor som fyllde 82 (!) den dagen. Min moster som bor söderut var där på besök och rätt som det var ringde det någon och berättade att någon slagit sönder hennes balkongdörr med ett basebollträ. Hon blev ju såklart upprörd och bad mig skjutsa henne till affärn för att köpa cigg. Väl där kommer det in en karl och gapar nåt om hur arg han är och bla bla, jag lyssnade inte för storstadsgenen kickade in: uppför han sig märkligt?No touch, no talk, no eyecontact! Det hjälpte dock inte. Han kom fram och började snacka med mig och gissa om han stank sprit!
Han hade tydligen försökt "skoja" med några ungdomar utanför, men använt ord som "jag ska ta dig, din hora!" eller nåt sånt. Jättekul när man är en 16-årig tjej! Han förklarade nu att han var arg för att hon blev så upprörd: "jag skoja ju bara med horan! Men det är ju så, de är horor hela högen och det enda de vill ha är kuk!" Där stod jag med ena handen i plockgodiset och nickade och hmmade och visste inte vad jag skulle säga. Moster (eller nån annan för den delen) syntes inte till, och han fortsatte: "Jag skulle jävlat köra ner kuken långt ner i halsen på dem, och sen långt upp i röven, det är det enda såna där horor begriper!"Jag började fundera på ursäkter och flyktvägar, men han malde på om horor och kukar så jag fick ingen chans. Till slut dök det då iaf upp nån han kände som han började snacka med och jag smet så fort jag bara kunde.
Det enda positiva med den dan var faktiskt jobbet. Jag hade betalt 8 timmar för att passa barn och sola!Det kallar jag jobb det! 9 barn, 6-10 år, två vuxna, strålande sol och barn som bara vill vara ute. Gissa vem som var nöjd!
Träffade Glidarn och Den Nya i helgen (utan barnen). Fick för första gången en glimt av vem hon egentligen är. Alltså, hon som person, inte mamman eller flickvännen. Glidarn blev bara full och ville sova som vanligt, nåt jag och L pratade vitt och brett om sen. Jag höll fast vid det jag brukar säga: hans mamma har släppt allt föräldraansvar och bryr sig mer om sitt älskade vin än om sina barn och deras problem. Glidarn har ju seriösa alkoholproblem, men hon fattar nada, för hon har lika grava problem själv. Hon lever i nåt slags förnekelse; hon vet hur illa det är med Glidarn egentligen, men hon låtsas som ingenting och dricker mera vin istället.
Det är mycket med den familjen som är skevt och snart måste jag försöka säga ifrån åt Glidarn. Han kan inte bete sig på det här viset och ha ansvar för två små barn.
Hursomhelst, det var egentligen inte det jag skulle berätta. På söndan satt vi ute och pratade bara vi 4, och jag berättade för Glidarn och Den Nya vad som hänt med Målartjejen och Skogshuggarn. De skrattade mest och skakade på huvet och Glidarn försäkrade oss att Målartjejen ju inte är långsint, så det skulle nog gå över.
I onsdags ringde Glidarn till L och berättade att han pratat med Målartjejen om det som hänt och hon hade sagt nåt i stil med att: "Ja, det var ju tråkigt att det blev som det blev, och ja, jag kanske skulle prata med L, men ber han inte om ursäkt då slänger jag fan på luren!"
Jag höll på att storkna när jag hörde det!Att jäntan har mage!L blev också förbannad; "nu kan jag ju då absolut inte ringa dit!Ska JAG be om ursäkt för att HON var otrevlig och bar sig illa åt?!"Vi pratade om det fram och tillbaka, och vi kom fram till att han absolut inte har nåt att be om ursäkt för. HON ska be honom om ursäkt och sedan mig. Sen kanske jag kan tänka mig att be henne om ursäkt för att JAG blev otrevlig, men inte har då L gjort nåt som han behöver ursäkta sig för. Jag sa åt honom att ringa henne: "ring och försök ta reda på hur hon ser på saken, för uppenbarligen har hon en helt annan bild av vad som hände än du och jag."
Detta var i onsdags.Jag hade precis kommit hem från mormor som fyllde 82 (!) den dagen. Min moster som bor söderut var där på besök och rätt som det var ringde det någon och berättade att någon slagit sönder hennes balkongdörr med ett basebollträ. Hon blev ju såklart upprörd och bad mig skjutsa henne till affärn för att köpa cigg. Väl där kommer det in en karl och gapar nåt om hur arg han är och bla bla, jag lyssnade inte för storstadsgenen kickade in: uppför han sig märkligt?No touch, no talk, no eyecontact! Det hjälpte dock inte. Han kom fram och började snacka med mig och gissa om han stank sprit!
Han hade tydligen försökt "skoja" med några ungdomar utanför, men använt ord som "jag ska ta dig, din hora!" eller nåt sånt. Jättekul när man är en 16-årig tjej! Han förklarade nu att han var arg för att hon blev så upprörd: "jag skoja ju bara med horan! Men det är ju så, de är horor hela högen och det enda de vill ha är kuk!" Där stod jag med ena handen i plockgodiset och nickade och hmmade och visste inte vad jag skulle säga. Moster (eller nån annan för den delen) syntes inte till, och han fortsatte: "Jag skulle jävlat köra ner kuken långt ner i halsen på dem, och sen långt upp i röven, det är det enda såna där horor begriper!"Jag började fundera på ursäkter och flyktvägar, men han malde på om horor och kukar så jag fick ingen chans. Till slut dök det då iaf upp nån han kände som han började snacka med och jag smet så fort jag bara kunde.
Det enda positiva med den dan var faktiskt jobbet. Jag hade betalt 8 timmar för att passa barn och sola!Det kallar jag jobb det! 9 barn, 6-10 år, två vuxna, strålande sol och barn som bara vill vara ute. Gissa vem som var nöjd!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)